Jag, på Facebook?

Jag fick ett mail. ”stämmer det att du har fastnat i Facebook-fällan?”

Ja, något i den stilen stod det.
Där ser man vilken slutsats man kan dra av att man ville veta hur man fick in Facebook på bloggen, vid sidan här. (Sidebar heter det visst, på modern obegriplig svenska)
Jo, jag har noterat en viss aktivitet där, från min sida också. Men, det primära livet lever jag i bloggen, eller bloggarna, kanske det blir. Man får lite mail ibland, om att det hänt något på Facebook. Det kans kanske vara bra, och rent av användbart. Men när det är Funwalls, hus, hearts och allt mäjligt obegripligt elände från den ena och den andra så är det kanske dags att koppla ur strömmen ur min del av Kolmården. Jag förstår inte vad det är bra för? Om någon fick blommor en gång i halvtimmen i tre år så skulle den personen kräkas frökapslar. Ja, eller så är det något alvarligt fel på personen i fråga. (för att inte tala om den som skickar det)

Jag skrev lite förut om Edman, Dahlman och Jonsson. Det är slutklämmen på en samling kåserier. De firar midsommar. Det är blött, i alla fall invärtes. Men den lilla historien kommer nog inte på Internet, inte ens på bloggen om dessa herrar. Och, den kommer defenitivt inte på Facebook.

I morgon ska jag försöka mig på lite pappersarbete. Hushållspapper. Ja, egentligen så är det hållaren till hushållspappersrullen som ska tillverkas. Vi får väl se hur det går. Det var länge, länge sedan jag gjorde något sådant. Men, är det beställt så är det.