RSS

Förbud, mot tiggeri och fattigdom?

2015-05-06 004 (600x450)Inom vissa kretsar i den politiska sfären så vill man förbjuda tiggeri. Det var visst på tapeten i morse hörde jag något om i de bakre regionerna av någon lob i hjärnan. Den främre delen sov fortfarande. Jag tänkte först att de menade EU-migranterna, som det av någon konstig anledning heter. Men, sedan förstod jag vad det handlade om. Jag antar att den främre regionen började vakna till liv. Det handlar om ens barn. “Pappa, kan jag får en bla, bla, bla.” Det ska vara godis, det ska vara aktiviteter, det ska vara rätt sorts mat, det ska vara kläder och annat så att plånboken liknas vid Sahara, Varm och kruttorr. Det kanske inte är så dumt att förbjuda tiggeri i alla fall?

2015-05-06 005 (600x450)

I samma andetag som det diskuteras tiggeri, då inom den lite mera nyanserade politiken så talas det om att “man kan inte förbjuda fattigdom”. Ja, att det är nyanserat är väl alla rödgröna, blågröna kombinationer, som väl på det hela taget mynnar ut i någon form av gråskala. “Big bang” hade nog en klart lysande grå nyans. Förklaringen till detta ligger i det gamla talesättet att “ur kaos skapar man ordning”. Jag tro det är tvärt om. Big bang gav en salig röra. Big bang måste ha varit ordningen.
Hur som helst så förstår jag inte varför man inte ska kunna förbjuda fattigdom. Tänk om alla var laglydiga medborgare, då skulle ju ingen vara fattig. Hur tänker de egentligen?

När det gäller att skapa ordning av kaos så har nog den som kom på det inte haft barn i tonåren. Utsikterna för detta kaos att bli ordning, då företrädesvis den kaos som är på rummet är, ungefär lika bra som att slippa tjat om saker från desamma, genom att förbjuda tiggeri. (Jag misstänker för övrigt att detta tiggeri, om godis, läsk, kläder och annat är organiserat)

 

 

Nu blommar det–Mössa på!

Det är inte bara blå- och vitsippor som blommar nu. Jag gick förbi en södersluttning där solen kommer åt extra mycket och värmen håller sig kvar. Det var i måndags.

2015-04-06 025 (600x450)

Det börjar bli ganska så blått i backen hemmavid nu. Ja, det är ju backen det kallas när man talar om blåsippor. Egentligen så är det väl ett ganska vitt begrepp, backen, när meningen är att illustrera blåsippornas hemman. För, i teorin så borde det kunna vara en ganska plan mark, även om det kallas för backen. Och, i den meningen så har det väl samma betydelse som att tappa något i backen. För då spelar det väl ingen roll om det lutar eller är plan mark. Man tappar det lik förbannat i samma backe. Däremot då kan det nog menas med backe, just för att det är en backe som, med solen från rätt håll ger de första blåsipporna. De kommer alltid i en backe. Och, i och med att de är först av alla på våren så får de, alltså växande i en backe lite extra uppmärksamhet. De har tagit med sig våren.

2015-04-06 029 (600x450)

På ett annat ställe så hittade jag några gula blommor som jag inte vet vad de heter. De hade gröna fina blad, samt en knopp som var gul. Jag antar att dessa slår ut inom kort. Jag såg också något som väl kallas Tibast. Men, där klantade jag mig med kameran, så det blev inget med de bilderna.

2015-04-06 004 (600x450)

Bland alla blåsippor så fanns det en del rosa också. Ja, är det blåsippor, eller har de ett eget namn? Är de samma sort, med olika namn? Jag vet då inte.

Jag såg även en annan sorts ört. Minns inte vad den heter. Blå-lila klockor till blommor. Men även där blev påfrestningen för stor för kameran. Jag hade helt enkelt fel kamera framme. Bättre lycka nästa gång.

Hur som helst så börjar det blomma nu. En hel del sol och värme alltså, i den “backen”. Men, när jag sedan gick landsvägen tillbaka, och det dessutom var skugga så hamnade jag helt plötsligt, med blåstens hjälp i en helt annan årstid. Mössa på!

 
1 kommentar

Publicerat av på 09 april 2015 i fjäderlös tvåfoting

 

Fjollic, fast i ett träd!

Vår minsta katt, Fjollic som inte fyllt ett år än kom inte och mötte oss när vi kom hem idag. Vi hörde hur han jamade, men i och med att Misty kom, samt också efter en stund Buster så var det svårt att hålla reda på varifrån det jamande ljudet kom, och från vilken katt. Till slut lokaliserade vi även Fjollic. Han satt uppe i en tall, ett antal meter ovanför marken.

2015-03-05 003 (450x600)

Hur vi än försökte locka på honom så gick det inte att förmå honom att klättra ner. Han behövde nog lite egen-tid i trädet. Ja, att han inte kände sällskap, för då kunde han sitta kvar. Han behöver snarare känna att, nu jäklar försvann de andra, nu måste jag ner. Jag vill vara med de andra, och framförallt, försöka sno åt mig så mycket mat från de andra katterna som möjligt.

2015-03-05 007 02

Det märktes när vi, tillsammans med de andra katterna gick bort från trädet, och in. Då började han se sig om efter alternativa vägar ner. Ja, alternativt till att hoppa. Det alternativet är nog det enda de ser när de blir fast i träd. Och, det är ju trots allt så, att massor med katter klättrar upp och “fastnar” i träd. Men, det ligger aldrig döda katter nedanför träden. Vi avvaktar en stund, för katten är fortfarande uppe i trädet. Den kommer ner med tiden.

 
1 kommentar

Publicerat av på 05 mars 2015 i fjäderlös tvåfoting

 

Att få ut allt!

Nej, bilden visar inte någon olaglig fil-delning. Det är endast en egen liten uppfinning, som väl kanske redan har uppfunnit, om det ens kan kallas för uppfinning.
Jag undrar förresten hur många uppfinningar som blivit till tack vare folk som blivit irriterade på något. Jag uppfann detta med delade yoghurtpaket när jag irriterade mig på att inte kunna få ut allt innehåll i dessa knäppa förpackningar som kallas för tetror. En annan gång kom jag på att, eftersom att alla jämt klämmer på mitten, på en kaviartub så borde det vara en kork i varje ända. På så vis kommer det alltid åt rätt håll, oavsett hur man klämmer på mitten.

2015-02-04 004 (600x450)

2015-02-04 010 (600x450)Nåja, jag har i alla fall börjat skära av yoghurt-förpackningarna, och på så vis kommit åt mera av vara inuti. Fast, det gäller att inte skära för tidigt, alltså komma för nära kanten. Då blir det lika kladdigt som fildelningen. Jag gjorde det en gång, och fick betala med hushållspapper.
Men, man lär av sina misstag. Så, nu har jag yoghurt, både hemma som i verkstan.

 
 

Likheten mellan Gandalf, och en fågelskit?

Jag hade en lite fundering på att åka en sväng idag. Till Borghamn. Ja, kanske t.o.m. till en annan ort också. Men, väglaget sa åt mig att stanna hemma. Fast, med facit i hand så bet väl inte det riktigt. Och, jag vet inte hur många gånger jag skrivit det, att det blir inte alltid som man tänkt sig.

Efter lite saker, hit och dit så bestämdes det att vi skulle göra ett försök med att testa synen, Williams syn. Han behöver nämligen ha nya glasögon. Vi körde, i sakta tempo mot stan. Men, efter en kortare bit så stannade vi. Man kanske skulle ringa först, och se att det finns tid. Så, efter att ha ringt första stället så konstaterade vi att detta var rätt. Det fanns ingen tid. Baktanken med det hela handlade ju förstås om att, om vi inte får göra en synundersökning, så bör vi inte åka alls. Det var onödigt, i snön. Vi googlade lite och såg att det fanns en affär i Maxihuset. Perfekt, då behövde vi ju inte åka in till City, i onödan. Och, efter samtal så fanns det en plats ledig. En som heter Johanna hade lämnat återbud. Johanna var ett namn som lade på minnet, inte just i den stunden, utan lite senare. Johanna hade en central roll i våra logistiska förehavanden, nämligen.

2015-02-03 001 (600x450)

Lite tidigare på dagen, eller snarare på morgonen hade jag läst på Facebook om en lastbil som fastnat vid Sjövikskorset. Jag trodde att det var ned, mot Åby. Men, den stod, i alla fall när jag kom dör, första gången i backen upp mot Råssla. Det blev lite väntan, och lite kö, men det var inget som störde nämnvärt. Lite senare så var lastbilen och alla poliser borta från platsen. Det var annars rätt så bra väglag, på E4. Även i stan, skulle det visa sig.

2015-02-03 002 (600x450)

Väl framme vid Maxihuset, eller Ingelsta Shopping, som det väl heter så tog vi varsin korv. Efter det så var det dag för under sökning – trodde vi. före oss i kön, vid disken stod dock – Johanna. vad gjorde hon där? Hon hade ju avbokat. Det visade sig att den som tagit emot samtalet, endast noterat förnamnet, och således strukit det första bästa namn som började med Johanna. Johanna visste inget om detta samtal. Johanna var inte Johanna, utan – Johanna.

2015-02-03 003 (600x450)

Slutsatsen av detta är att inget bör ses som unikt. Det finns liknelser i, om inte allt så i alla fall i mycket. Och det är här som Gandalf kommer in i bilden. Har du tänkt på vad det är för likhet mellan Gandalf och en fågelskit?

Medan du funderar på det så kan jag berätta att vi fick en ny tid. Tiden vi hade. 11:30 byttes mot en ny tid kl. 13:00 – inne i City, på Linden. Vi blev alltså tvungna att åka in till eländet inne i City, i alla fall. Nu var det ju, som sagt inte så farligt som vi befarat. Lite mindre med folk, som avskräckts av snön, samt ganska rena vägar. Nåja, vi blev rätt så tidiga, så vi tog en liten runda på stan. Inte så inspirerande, men lite saker blev med hem. Även från Maxi kan tilläggas. Innan vi gick ett varv så tänkte jag att, eftersom att det klickat tidigare så hör jag mig för, så att vi verkligen fick en tid, Via butiken på Ingelstad. väl framme så lät det, “jag bokade en kund till, precis samtidigt”. i det läget började mitt tålamod ta slut. Fast, i samma andetag så sa hon att de hade löst det. Vår tid stod kvar. Skönt det. Men nog verkar det som om någon varit lite för inaktiv på företagets konferenser till Åland, och kanske koncentrat sig på dansgolvets omgivningar, istället för att lära sig om organisation. Organisationslära är i och för sig det tråkigaste ämne jag läst. Men, det var kanske inte samma typ av organisation. Att organisera behöver kanske inte nödvändigtvis ha med uppbyggnaden av en organisation att göra. ja, du hör – så trist ämne.

William fick sin undersökning. Ett par glasögon beställdes. Ja, eller var det två par. Hur mycket är ett par i sammanhanget?

Lite senare, hemma så skar jag itu en fralla. Det fanns ingen bruksanvisning i påsen med frallor. Jag tyckte mig ha god koll på var frallan började men tydligen inte var den slutade. Det hela slutade med ett djupt såg med mycket blod i, i fingret. Det är första gången som jag skurit mig på en brödkniv. De är ju i allmänhet inte speciellt skarpa. jag måste ha sluntit till rejält. Jag tittade sedan på en annan fralla. Det fanns inget tydligt slut på den heller. Ja, det var rent av lite oklart vad som var fram och bak på den. Det hjälpte inte att leta efter ljud heller, för frallan höll sig så tyst som den kunde.

2015-02-03 006 (600x450)

Liknelsen mellan Gandalf och en fågelskit: Båda är gråa först, men blir vita när de blir lite äldre.

 

 
 

Nya, samt nygamla rutiner!

2015-01-28 008 (600x450)Igår var det ånyo dags att ta upp bokbinderiet. Det har varit lite av den varan, under hela 2014. Det har haft sina, lite olika anledningar. Men, nu är, om inte planen så i alla fall önskemålet att det ska fungera i stort sätt varje vecka. Det passar ganska bra också, då William har en av sina orkestrar just den dagen. Ja, det börjar bli så många så att det inte skulle sammanfalla med någon av dem, det vore kanske mera osannolikt.

Fast, nu sammanfaller det inte tidsmässigt, till hundra procent. Jag har dock inga problem att fördriva tid. Det har man inte som geocachare, samt med det faktum att man bor på landet och kanske inte kommer så ofta till en affär i stan. Men, när hans orkesterövning är slut, då har jag lite kvar. Fikat bl.a. Och det vore ju väldigt konstigt, att åka till bokbinderiet, utan att fika. Så, detta var alltså tvunget att lösas. Så, William fick helt enkelt ta spårvagnen till bokbinderiet. Han är kanske inte så van vid stadens kollektivtrafik, men det lär han sig snabbt. Han har ju åkt en del buss, samt spårvagn till övning förut. Men denna gång var det alltså nytt. Han fick ju byta spårvagn. Men, har han gjort det en gång, då går det sedan, av bara farten. Och, det gick bra direkt.

2015-01-28 017 (600x450)Bokbinderiet var kanske lite ringrostigt. Mina kunskaper alltså. ja, om det nu funnits några vill säga. Jag var i början på en bok när jag slutade senast. Och det kanske var bra. För, det var lika bra att börja från grunden, och se i alla instruktioner som fanns. Jag hade visserligen ett par projekt till på gång. Men de verkade så krångliga att de fick vara. Så, denna dag blev det en bok i press, samt lite tillverkning av försättsblad.

Det var annars en bra dag, rent logistiskt. Jag handlade på Lidl, i Ektorp. Inte långt därifrån har William sin övning, på Kulturskolan, det som förut hette Victoriaskolan. Jag hittade en gömma i Ektorp, samt en i Skarphagen. Allt var inom rimligt avstånd från varandra. Men, att geocacherna ska vara så pass bra placerade, det vet jag ju att det inte kommer att hålla i sig. Men, man får passa på så länge det varar.

2015-01-28 006 (600x450)

Denna onsdag kan bli en bra mall, för nya, samt nygamla rutiner.

 

 
 

Att leva är också en form av överlevnad!

Det var värst vad detta s.k. veckoslut gick snabbt. Ja, jag vill ju inte kalla det för helg, som de som känner mig nog vet. För, i detta fall räknar jag in fredag kväll, samt hela lördagen, och det är inte en helg. Hur som helst, så gick väl fredagen i snöns tecken. Ja, det gjorde väl hela veckan. Men, i och med att man inte är så förtjust i snö så händer det att man liksom bara “överlever” det, och väntar på vårtecken. Du vet det där som det tjatas till förbannelse om, när det börjar bli för tröttsamt med vintern. Alltså, det är inte våren i sig som siktas, det är illusionen av att vintern börjar ta slut. Eller, som den gamla sanningen, att man ser det man vill se.

2015-01-25 002 (600x450)

För ett par år sedan, och väl året innan det, då det var en oändlig vinter, som det kändes som fanns inte mera än överlevnadsviljan. Det fanns inte ett uns av vilja att göra något annat än att vänta på att skiten skulle vara över. Fast, om jag skulle titta tillbaka via, ex. några bilder så ser man nog att man nog i alla fall inte var helt inaktiv. Så, det finns nog hopp om liv denna vinter också. Den har ju trots allt kommit igång rätt så sent.

2015-01-25 006 (600x450)

Så, hur var det med fredagens aktiviteter då? Jo, det var inte så mycket konstigare än hur det var innan snön kom. William har sina spelningar, och sin ungdomsgrupp, kallat för “Fredax” på fredagarna. Det hade han nu också. Och, det har blivit lite rutin i att jag gör någon form av mat till det att han kommer hem. Så också denna fredag. Lite radio, lite katter som sitter och tigger mat, samt en oansträngd hjärna. Det är väl, om något inaktiv form av aktivitet.

2015-01-25 011 (600x450)

Lördagen då, den var nog tänkt att ge någon liten form av geocaching. Ja, kanske inte för egen del, men lite koll på en av mina gamla gömmor. Det blev visst inte riktigt så. Istället så blev det en tur till stan. Tanken var att bara följa med, för sällskaps skull. Det blev väl så också, fast omvägen via en bilverkstad gjorde väl att planen kanske blev lite annan än tänkt. Men i grund och botten blev det väl som det var tänkt. För egen del handlade väl mest om att komma ut, och inte bara vara hemma och vänta på att vårtecknen ska rapporteras via media. Efter detta blev det en tur till en loppis i Krokek. Jag hittade väl inget där, men samtidigt så fick jag hälsa på i en ny lokal intill, dit en kollega från hantverksbyn, om inte flyttat så i alla fall kompletterat med.

2015-01-25 020 (600x450)

Dag tre, detta veckoslut, den dag som faktiskt var helg blev en dag då, efter en del slöande man kom ut i naturen. Jag gick helt enkelt ut och sopade av snön från bilen. Sedan gick jag en runda i Marmorbruket. Jag gick förbi den geocache som jag tänkt gå till dagen innan. jag inspekterade den och såg till att den var i gott skick för ev. besökare i den omedelbara framtiden. Jag gick sedan upp, ovanför Limbergsbrottet och fick där min dos av motion. Man har ju inte världens bästa kondition, så lite flåsande blev det allt när man kom upp. man kommer upp, vid Tittut, om det säger något samtidigt som den tidigare beskrivningen inte gör det.

2015-01-25 035 (600x450)

Jag funderade en stund på vilken väg jag skulle välja hem. Det fick bli landsvägen. Jag ville kolla ett ställe, mest för att se hur det såg ut i verkligheten, i förhållande till den bild jag hade från kartan, speciellt då satellitkartan. Man ser vinklar på olika typer av terräng på lite annat sätt, när man ser det från rymden. Men, nu har det klarnat lite. (vilket ju kan vara bra om man ser från rymden)

2015-01-25 033 (600x450)

Väl hemma igen så blev det köttfärssås, och spagetti. Den typen av mat är bra en söndag, för det ger en del matlådor. Det gör visserligen annan mat också, men i alla fall. William fixade sedan kaffe med sockerkaka. Och det är väl där jag hamnat, i skrivande stund. Kvar är väl att lägga lite “brickor” till nästa veckas bridge. Det ska väl gå medan man ser något på tv. Det var för övrigt ganska uselt utbud. Top Gun, som bästa alternativ. Ska man stänga av då?
Kl. 21:00 så var det Kontakt, med Jodie Foster, det är ju en hyfsad film. Men, den har man ju sett. Fast, när man lägger “brickor” så bör det vara något som man inte vill följa för noga. Man stör liksom sig själv.

Fotnot: En “bricka” kallas en giv i bridge, då de laggs i fodral, som kallas just “bricka”.

 

 
 
 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 184 andra följare