RSS

Fastlagen, en sed att ta till vara på!

27 Feb

Sportlovet drog snabbt förbi. Ja, det blev uppdelat i två delar liksom. I alla fall för Småfotingarna. William åkte ner till sin mormor och morfar på lördagen, och kom hem på onsdagen. Samtidigt så åkte Michelle ner samma kväll, och kom hem på söndagskvällen. Jag själv var förstås hemma hela veckan. Det blev, som sig bör en del aktiviteter, trots sportlovet. Jag hann med bridge på måndagen, samt att hålla i en kurs samma kortspel på söndagen. Det blev en del skatter hittade också. Bland annat en skatt vid en gammal förfallen byggnad. Inte så trevligt ställe egentligen. Det påminner om en soptipp. Men, all graffitti och alla gamla däck som finns på platsen gav en och annan intressant, lite öststatsinspirerad bild. Tänk, det är synen man har på de gamla öststaternas miljö, som en gammal soptipp. Undrar om den synen är populär, i Prag, Sofia eller i Gdansk.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

De bortglömda festdagarna har också varit. De bakades in i sportlovet, likt en insmugen mandelmassa, i en annars välsmakande bakelse.
Fastlagen, i dagarna tre. Måndag, tisdag och onsdag. Fettisdagen är ju, egentligen den enda dagen på året som man ska äta semlor. Eller, det är dessa tre dagar som man ska festa på. Man festar in fastan. Var semlan kommit in i sederna, det vet jag inte. Men, min princip är att endast äta semla just på fettisdagen. Fast, det blev ju inte riktigt så. I tisdags blev det ingen semla. Onsdagen bjöd på en avart. Semel-tårta på bokbinderiet. Och i fredags så lovade jag William en semla från Nelins konditoriFjärilsgatan. De hade något som hette wienerbröds-semla. Jag köpte därför två. Jag ville testa den. Och, även om det var den sliskiga mandelmassan, även i den så var den betydligt godare än en vanlig semla. Fast, jag skulle aldrig äta en semla i januari. Och, naturligtvis inte i december, även om handeln försöker att prångla ut dessa bakverk allt tidigare under vintersäsongen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den senaste tidens mildväder ger ett visst hopp om att man snart kan komma ut och göra sig av med lite av vinterns matvanors spår. För, även om dessa bildäck som bildat, i sin oregummerade form inte har mycket till mönster och inte bildar mera spår än möjligtvis lite djupare fotavtryck i snön så börjar de allt tränga ut, både garderobens invånare, som det allmänna flåset.
Tanken fanns allt, att gå ut i skogen i helgen som var. Men, det blev lite annorlunda. Jag hade ju en del bridge att förbereda för.
Jag ser annars gärna att man gör något kul av just fastlagen. Men, där går gränsen. Fastan får andra ta fasta på. (jo, där fick man allt till det)


Annonser
 
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: