RSS

Pannkakor med pepparkakor i!

02 Dec

Jag minns hur det var förra vintern när det var som kallast. Då bakade vi varje helg, inte bara för att få bröd att äta utan även för att ta del av den värme som ugnen gav, efter själva baket. Det fanns även en annan praktisk effekt av det hela, och det var att man inte behövde ge sig ut, och iväg för att köpa bröd. Man kunde vara inne, vara hemma hela helgen istället.
I år är det lite annorlunda. Än så långe i alla fall. Vintern är minst lika bister. Men nu är det innan jul. Då behöver man sin illa tid i verkstaden på lördagen, samt att det är kurs i bridge också, som jag håller i på söndagarna. Fast i söndags så ställde vi in kursen. Det hade ju kommit ett par decimeter med snö. Då blev det till att skotta.

Tiden innan jul innehåller ju rätt så mycket ändå, oavsett vad det är för väder. Som i lördags. Då blev det lite olika bak, medan ugnen var varm. William ville baka pepparkaksmuffins samtidigt som jag hade lovat att vi skulle baka saffransbröd. Till detta kan läggas ett par limpor som jag gjorde, i kölvattnet av det bombnedslag som just inträffat i köket.
Pepparkaksmuffins var en ny bekantskap för mig. Vi kollade lite recept på Internet. Jag skickade det med SMS till de tre barn som befann sig under mjöltäcket i köket. De såg ut som jag brukar göra, när jag arbetar med marmorn.
Sedan fick de sköta sig själva, i alla fall när de gjorde muffins.
En och annan liten korrigering, annars behövdes det inte läggas sig i speciellt mycket. Den totala oenighet som kan råda, när det gäller Nintendo Wii eller liknande var som bortblåst. De till och med samarbetade. Vi hade, trots enorma inköp av diverse bakingredienser gömt att köpa kanel. Detta fick lösas genom att stöta hel kanel. Inte det lättaste om man är barn. Inte det lättaste annars heller, sak tilläggas. Men, de hade sett mig göra det, och använde sina tesilar som de gjorde själva, under Kulturnatten 2009 till att sila ut de grövre bitarna. Det tog visserligen ett tag för dem att förstå vad jag menade när en kunde ha ingredienserna framme på mobilen, medan en annan hade texten med hur man gör. Alla tre skulle först enbart ha ingredienserna. Jag vet inte om de inte insåg sambandet mellan att ha en lista först, med det som ska vara i, och sedan en text för i vilken ordning det ska tillredas. Men till sist gick det väl upp ett ljus. Jag antar att det berodde på närheten till första advent.
Helgen närmar sig igen. Michelle är planerad till att åka till mormor och morfar, om nu inte nytt snöväder sätter stopp för det. Man vill ju inte släppa iväg henne själv i en buss, om den kanske blir ståendes längs vägen. Och med tanke på att SMHI:s tiodygnsprognos visade på ett antal minusgrader, även de tio närmaste dagarna så lär det kunna bli lite bak även på lördag. Så, kan vi inte får ta del av den globala uppvärmningen så får vi väl försöka lite mera lokalt.
Om nu Michelle skulle vara hemma så ligger väl ett pepparkaksbak nära till hands. Det blir svårt att förklara bort att vi bakat pepparkakor, utan henne. Men, frågan är vad vi hittar på om nu Michelle inte är hemma. Vem vet, man kanske kan hitta på något helt annat, något som inte alls ha med julen att göra. Ja, bröd blir det ju förstås, men man vill ju även göra något som William vi ha. Och vanligt bröd anser han nog inte vara något mera än det vanliga, vardagliga. ”Vårt dagliga bröd
Vi köpte ett par billiga burkar med pepparkakor igår. De kunde vara bra att ha liksom. Men att vi skulle använda dem som vi gjorde idag, det hade vi nog inte förutsatt oss. Vi körde nämligen några i mixern, tillsammans med pannkakssmeten när vi lagade mat idag. Inte i alla, utan i slutet av satsen, när det inte var mera än till ett fåtal pannkakor kvar. Vi gjorde det två gånger, för vi delade upp det hela i två smetar. Heter det så, ”smetar”, eller heter det ”smeter”?
Småfotingarna ansåg nog att pepparkakssmaken var mera påtaglig, än vad jag tyckte. Men det var en intressant upplevelse.
Pepparkasmuffinsen då? Hur gick det men den? Jo, de blev himla bra, och gick åt direkt. Endast några blev kvar, till div. anhöriga i församlingen. Och, frågar jag William vad vi ska baka i helgen, så lär det säkert önskas en repris. Man år se vad framtiden har att säga. Det kan ju lika gärna bli en massa snöskottning. Fast, då är det ju bra om han kan sköta baket själv, om min rygg tycker att jag borde göra något annat, minde lodrätt aktiverade rörelser, såsom att ligga i soffan.
Annonser
 
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: