RSS

Finns akvileja endast i visan?

16 Jun

Det var inte bara Michelle som var lite seg i morse efter gårdagens skogspromenad och dess efterkommande fysiska återhämtningsperiod som avbröts av en bullrande klockradio och en och annan pipande mobiltelefon. Även jag hade lite problem att räta ut kroppen, samt komma upp till en oförberedd frukost och en tom kaffepanna. Jag hade dess utom en arm som tydligen frysigt så pass att den lindat in sig i sig själv, placerat sig under resten av min kropp för att sedan tvinna armbågen, flera varv. Ja, så kändes det i alla fall. Och det händer lite för ofta för att man ska vara riktigt lugn och tro att det är en tillfällighet. Kan man ta av sig armbågen innan man går och lägger sig, och kanske lägga den i ett glas, likt en uppsättning löständer som förvaras för natten. Varför gör man det egentligen? Finns det en risk för att man sväljer tänderna i sömnen. Rubbar det kostintaget i så fall? Är man för mätt för att kunna äta frukost, om man redan har käkat upp sin lösgom? Dessa frågor måste man försöka skaka av sig, en onsdag som denna. Det är bokbinderikurs ikväll. Den sista för sommaren. Michelle blir med mig hela dagen. Urfotingen en del av den. Hon ska skjutsas någonstans, vilket jag inte kommer ihåg vad det var, men det lär vara något som ligger i Vårdcentralens byggnad.

Vi såg fyra olika färger, eller nyanser av Akleja igår. De lär, enligt kommentarerna här heta så. Akvileja är kanske ett sätt att ändra dess namn för att få det mera melodiöst i visan. Ungefär som Svinta Skär blev Svinsta Skär i valsen ”Dansen den går upp på Svinsta skär”. Fyra nyanser av samma blomma. Eller är det olika blommor då? Ändrar den färg, beroende på stadie i dess blomning?
Dagen blir svår. För många frågor om saker och ting som inte direkt har med dagens funktionalitet att göra.

Michelle har, utan att veta vad dessa blommor heter en ganska god uppfattning om de vilda försommarblommornas namn. Det har hon lärt sig i skolan, och på fritidshemmet. Nu gäller det bara att hon lär sig räkna och skriva och läsa ordentligt också. (Ingen pik mot läroplanen där. Nej då) Hon kan säkert flera blommor än Jan Björklund och Lars Stjärnkvist tillsammans.

Vi hade ett mål för vår lilla promenad. Vi hade aldrig varit där tidigare, även om Michelle tyckte sig känna igen ett berg. Men det berget, dit de går ibland med skolan ligger någon halv, eller hel kilometer därifrån. Men det hindrade inte Michelle att prova berget, och dess klättringsegenskaper. Detta berg var annars i vägen för vår rikting. Frågan var om vi skulle gå över det, och hamna i lite besvärlig terräng, eller om vi skulle fortsätta stigen som vi gick på, vilken inte ledde i riktigt bra rikting, i förhållande till vårt slutmål.
Annonser
 
 

22 svar till “Finns akvileja endast i visan?

  1. plockepin

    16 juni 2010 at 08:56

    aah, man får själv lust gå ut i naturen med kameran i högsta hugg när man ser såna underbara bilder…. 🙂

     
    • Fjäderlös Tvåfoting

      16 juni 2010 at 11:34

      Ett tips är att ha en åtdragbar handledsrem. På så vis så kan man greppa kameran snabbt, samt även släppa den, om situationen så kräver.
      🙂

       
  2. agath

    16 juni 2010 at 12:35

    Hej Fjäderlös Tvåfoting!
    Tack för du försöker hålla mitt humör uppe.
    I stället för en svordom tyckte jag det var bättre
    med sören,jag skrev ju det med liten bokstav inte sant?
    Ha det bäst.

    PS:Det där liknar den blomman jag köpte för ett par veckor sedan.DS:

     
    • Fjäderlös Tvåfoting

      17 juni 2010 at 21:43

      Det är inte utan, än att man tycker lite synd om den där Sören!
      😉

       
      • agath

        17 juni 2010 at 22:14

        Fjäderlös Tvåfoting!
        Nu ska du inte hänga upp dej på sören
        det var inte mannen Sören jag menade.
        Ha det bäst.

         
  3. Alexandra

    16 juni 2010 at 21:11

    Vilka fantastiska äventyr. Vacker natur. Vacker blomma. Och alldeles härlig MIchelle som så oberört tar sig för promenadens hinder. 🙂

     
    • Fjäderlös Tvåfoting

      17 juni 2010 at 21:44

      Michelle är inte rädd för lite klättring. Det visade hon igår. Men det är en anan historia.

      🙂

       
  4. Quila o Ronja

    16 juni 2010 at 22:12

    Man kanske stöter på er i skogarna någon dag.
    Om ni skulle möta en vilsen ”homo sapien”, så är det säkert jag.

    Har ni varit i rövargrottan på länge? Kan väl inte säga att jag skulle våga mig på det i dag….

    //Susanne

     
    • Fjäderlös Tvåfoting

      17 juni 2010 at 21:47

      Beror på vilken av grottorna du menar. Senast så var det väl ”Kärleksgrottan” i Marmorbruket.

       
  5. Tigris

    17 juni 2010 at 10:02

    Hum, Susanne tog min replik men den tål att upprepas:” vilsen varelse i skogen som inte skriker på hjälp av rädsla för att en ”bov” kan finnas i närheten och utnyttja läget = Tigris”.
    😉

     
    • Fjäderlös Tvåfoting

      17 juni 2010 at 21:48

      Alltså, jag fick läsa vad jag hade skrivit, och det verkar som om ni vet mera om var vi var, vad som hände än vad jag har skrivit om.
      😀

       
      • Tigris

        17 juni 2010 at 22:35

        Japp, vi är kvinnor förstår du!
        🙂

         
  6. Jessi

    17 juni 2010 at 19:11

    Himla fina bilder. 🙂 Nån sån blomma har jag inte sett häromkring däremot en jädra massa smörblommor och blåklint!

     
    • Fjäderlös Tvåfoting

      17 juni 2010 at 21:49

      Blåklint, Östegötlands landskapsblomma. Den såg vi nog faktiskt inte, trots att vi ju bor i Östergötland.
      😀

       
  7. Tigris

    17 juni 2010 at 22:36

    Du lämnade en oavslutad mening hos mig … var det något som kom emellan? 😉

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: