RSS

Visst är det kul att krossa glas?

29 Maj

Jag skulle ju kunna börja med att, ”det blir inte alltid som man tänkt sig” men det gör jag så ofta, känns det som. Ibland blir det ju faktiskt bättre än man tänkt sig. Men det är inte så ofta.
Idag skulle det regna. Lika bra att städa lite hemma. Det behövdes nämligen. Men, inte blev det något regn att tala om. Lite blåst kanske, och en lite sträntig skur. Inget värre än en revirpinkande katt. Jo, det luktade t.o.m. mindre.
Nåja, jag fick en del städat i alla fall. Inte allt som behövs, men tillräckligt för vad man kan begära en lördagseftermiddag. Och jag tackar Meat Loaf för det, som med sin Bat out of hell dånade rejält när det kändes som tråkigast. Michelle tog visst till sig de låten, och det kändes kul och gav hopp om att flickan kanske har en lite strimma musiksmak i sig, trots allt. (Manboyurk!)

 

Igår var det dags att göra sig av med frysboxen, tvättmaskinen och lite annat som någon hade placerat på min veranda i Hantverksbyn, Kolmården. Jag hade nog tänk mig ett varv till returpunkten, men nu blev det i stället två vändor för att slänga vitvaror. Jag skulle ju ha ett litet begagnat frysskåp som skulle avvecklas från den fungerande delen av dess missanpassade artificiella liv. Men, när jag var borta en liten stund så fick jag alltså en hel freonarsenal att ta hand om, och som alltså stod väldigt illa till. Två varv till returpunkten sådeles.
På vägen dit så hämtade jag upp Michelle och en kompis till henne. De fick hjälpa till med att dumpa skiten, på returpunkten.
Jag antog väl att de inte skulle klara av att rubba tvättmaskinen när jag sa åt dem att putta ner den från kärran. Likaså frysboxen, som väl kanske inte var tyngre, men betydligt större. Mycket riktigt så fick jag fixa tvättmaskinen själv. Den stod först i kö, eftersom den stod ytterst. ”upp på släpet nu, och skjut fram frysboxen” sa jag.

 

De hoppade upp på släpet och började skjuta på frysboxen. Den flyttade sig, till min förvåning framåt. Jag kunde i lugn och ro stå vid sidan av, och fotografera medan de två tjejerna lastade av frysboxen. Det pangade till i marken, och det märktes på dem att de nog ville ta det lite lugnare, precis som om de tänkte ”tänk om den går söner. ta det lite försiktigt”. Men det är ju det som är det fina i kråksången. Den skulle ju slängas. Det gjorde inget om den gick sänder, mera än den redan var sänder. Så var det när jag jobbade som fastighetsskötare och man skulle slänga grovsopor som folk bara ställde ifrån sig i stadsdelen Navestad i Norrköping. Man slängde in TV-apparater i väggen när de kastades i ”gropen” som det kallades. Allt glas kastades lite extra hårt för att krossas. Och om du tänker efter, så visst har du väl tagit i lite extra någon gång när du slängt glas på någon återvinningsstation?

 

När vi kom hem, och när det lilla frysskåpet var avlastat så bad jag tjejerna att ställa tillbaka släpkärran där den skulle stå. Ja, först så fick vi ju ta några kakor, och käk. Men sedan var det dags för släpet att bli parkerat.
De hade lite problem med att få loss det från bilen, vilket krävde min hjälp. Men sedan så gick det ganska bra. De samarbetade bra och fick släpet till den plats det skulle till.

(Vill även passa på att säga adjö till en speciell vän. Hoppas att du läser vidare i alla fall)

Annonser
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: