Moses var inte alls i vassen, han var i vanligt hö!

I helgen som var så var vi i Småland. Nej, det hade inget med ishockey att göra. (himla tjat om det) Småfotingarnas ena kusin hade nyss fyllt fyra år, och nu vankades det kalas på lördagen. Efter det sedvanliga avslitandet av presentpapper och det digra utbudet av kaffebröd, kakor och tårtor så var det dags för allmän visning av gårdens nyfödda killingar. Jag kanske ska tala om för ev. stockholmare som läser detta att en killing är getens barn. Och vet du inte vad en get är, så rekommenderar jag att söka på det på wiki…..ppp…..google.

Barnen, sex stycken till antalet lekte en del efter att de mosat in den ena tårtbiten efter den andra. Det kanske skulle ha behövts även för oss lite äldre barn också, men gungorna hängde lite för högt och bildäcket i trädet ansåg vi vara lite fr påminnande om vår egen figur. En vuxenmobbinggunga.

Barnen gick i täten när det var dags att titta på killingarna. De fick hållas igen en smula, så att alla de andra, som inte gungat, lekt med tramptraktorer och eller med andra leksaker kunde hinna med. Men det är klart att man inte vill vänta, när man ska få se på nyfödda killingar.

Killingarna var väl mest intresserade av att amma, sova eller stånga varandra. De hade kanske inte vant sig vid den uppmärksamhet som livet, i sin nya form gett dem tillgång till. Killingarnas mamma såg, enligt min uppfattning ut att vara, inte bara på vakt utan också lite förvirrad över den uppkomna situationen. Den såg inte arg ut i alla fall, och det får man väl, som okunnig getpsykolog anse som positivt.

En av de nya killingarna, en av de äldsta, ja så pass mycket äldre en nyföddkilling kan var en annan heter Moses. Jag fick tala om för alla inblandade att det alltså inte rörde sig om Moses i vassen, av den enkla anledningen att det var hö inne hos den, inte vass. Inte lätt alla gånger att känna skillnad på vass och hö. Alla parter är nog tacksamma för att jag klargjorde det hela för dem. Men ett annat scenario skulle ju kunna vara att Bibeln, eftersom att den är skriven som ett skönliterärt verk, kryddat med hörsägen att Moses kanske inte alls befann sig i vassen, i den bibliska varianten, utan att det i själva verket var frågan om vanligt hö. Detta skulle ge ett helt annat sken av jämförelsen mellan killingen Moses och den av Bibelns författare uppdiktade personen med samma namn. Killingen Moses var för övrigt döpt efter den säl som figurerade i Saltkråkan, av Astrid Lindgren. Alla getterna döptes efter Saltkråkans figurer med Tjorven och Stina som mammor till de nya små liven.

Tänk, att Stina är mamma till Nisse och Märta, som i sin tur väl var förälder till Tjorven, som nu alltså är nybliven mamma till en liten kut.

Vädret har varit bra denna helg. Fint väder för ett kalas, en kvällspromenad samt en getupplevelse, för stora och små. Det finns hopp om en varmt sommar. Jag har just bestämt att som denna dagen är, så blir sommaren 2010. Egen bondepraktika. Hur blir sommaren 2010? Hur vill du ha den? Då blir den som du vill ha den. Sommaren 2010 blir ”lagom” för alla, den blir ”lagom” varm.