RSS

Kattungar bortskänkes!

DSCN2207 (600x450)Det är intressant, men en smula jobbigt att höra hur folk “vet bäst” utan att veta något om bakgrunder till saker och ting. Hur som helst, så är det ett faktum nu, att Hårbollen kom hem med tre kattungar igår. De hade en onödigt fin teckning och var onödigt lurviga.

De går under det gemensamma arbetsnamnet “Tre Små Grisar”. Enskilt heter de, Navelludet, Spädgrisen och “den tredje”. Den tredje är egentligen den andra. I alla fall i den ordning som Hårbollen kom hem med dem.

Jag ska nu försöka minimera antalet katter. Jag skulle, för min personliga del helst bara ha de två gamla kvar. De har ju liksom alltid varit med. Hårbollen blir jag också gärna av med. Det var ju Michelles katt. Den kunde hon gott tagit med sig till Norrland. Fjollic, ytterligare ett olycksfall i arbetet är ju mera Williams katt. Men den kan också få flytta. Den är ju mer eller mindre klar att kunna lufta sina vingar. Men det är en väldigt tillgiven katt. Det är förresten Hårbollen också. Det måste tyda på att det inte farit speciellt illa. Det finns ju katter som är rädda för allt.

DSCN2208 (600x450)Jag ska sondera terrängen, men i annat fall får det väl bli den hårda vägen. Vi kan i alla fall inte ha det som nu. Det är för mycket. De må vara söta, men väldigt opraktiska i klump.

Nu önskar jag bara att, den som inte har något annat än besserwisser-uttalanden att komma med, inte säger något alls. Det hjälper inte. Vet du däremot om någon som vill ha en katt, då är det mycket hjälpfullt om den kontakten kan förmedlas.
Det går för övrigt att jämföras med en som går långt ut på en kant, eller på en brygga eller liknande. Någon säger “Ramla inte ner nu!” eller “Ramla inte i vattnet!”. Ganska onödiga kommentarer. Jag tror nog att den som är på bryggan mycket väl vet om att den inte ska ramla i, eller att den som är nära kanten inte alls har för avsikt att ramla ner.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 september 2014 i fjäderlös tvåfoting

 

Jag koagulerade ägg–var är brudarna?

OLYMPUS DIGITAL CAMERAIdag, på morgonen koagulerade jag lite ägg. Ja, inte så lite egentligen. En hel del. Åtta kokta och nio stekta ägg. Jag tänkte att, det är väl lika bra att göra det ordentligt, när man ändå är igång.

En annan frågeställning är om man ska varna kvinnorna, att hålla sig borta eller om de ska uppmanas att ta kölapp efter att man fått i sig alla ägg.

Tanken med det hela är väl att man  ska kunna utnyttja dagen och få med sig lite matsäck när man går en promenad i skogen. Det är väl i och för sig bra att ha lite frukost-ägg förberedda också. Så, alla ägg kommer nog inte ätas på en gång. Ja, de kommer ju inte heller ätas, enbart av mig. Blev ni besvikna nu, tjejer?

OLYMPUS DIGITAL CAMERAdagens mål är annars att grilla korv vid Lilla Göljen. Det finns en liten slinga där som, delvis ingår i Sömlandsleden. Jag bedömer den som ca 3 km lång. Men paus för grillning, vid vindskyddet så är inte varje delsträcka för sig speciellt lång. Sedan blir det väl kanske ett och annat stopp på vägen, förhoppningsvis, hejdad av ett gäng trattkantareller med tummen i vädret. (som alltså vill lifta med)

Sedan, när helgen börjar (kl. 18:00) så kanske man kan använda trattkantarellerna till något gott.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 september 2014 i fjäderlös tvåfoting

 

Borr, för krökta hål!

Har du tänkt på att, ibland så räcker det inte med ett hål som går rat in. Det måste böjas. Det blir en krök inne i hålet. Ofta så är detta ett problem när det ska borras. Men, nu har jag uppfunnit ett vinkelborr. Det kom till när jag borrade hål i några skaft i kolmårdsmarmor. Det skulle bli skaft till tårtspadar. Ja det blev det också. Fast, nu är det ju inte så himla vanligt att man har krökta hål i ett skaft, för en tårtspade. Så, vad man ska göra för ny produkt, med ett rökt hål i, det vet i katten. Kanske en brevsprättare åt Steven Hawkins, som han kan ha när han får brev om att kröka rymden.

För böjda hål

Jag hade som tur var ett annat borr. Det var dock lite slött. Det passade mig utmärkt. Fast, efter ett tags borrande så speedade jag upp det hela lite genom att, i sann stress-anda slipa borret. Oj, vad det gick undan! Behöver jag säga att det är fartränder i verkstan efter den enormt snabbt forcerade borrningen?

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 september 2014 i fjäderlös tvåfoting

 

Att namnge en katt!

Den lille kattungen går just nu under arbetsnamnet “Pålägget” då den nätt och jämt får plats under osten på en macka. Ja, det kan säkert gå bort sig i en fralla.
Men annars så har lite olika alternativa namn kommit upp. Ett av dem, som är det som kanske ligger närmast till är “Fjollic”. Men arbetet, det tunga arbetet med att komma fram till ett namn går vidare.

2014-05-26 007 (640x480)

Jag tror dock att det blir ett torrbad som dop. Ett dop, i stil med Pingstkyrkans helbad är nog inte så populärt. Då föredrar nog katten att vara namnlös.

 

Usch, vilken ful katt!

I morse så började Hårbollen bete sig lite avigt. Hon letade uppenbarligen en plats att “vara i fred på”, skyddat för insyn.
Jag byggde ett litet “bo” i soffan med ett antal handdukar. Sedan åkte jag på lite event, geocaching som Åbydagen. ja, William var med och spelade trombon med Åbyblåset på Åbydagen.
Och på eftermiddagen så blev det ett nytt event. När jag kom hem, vilket jag tror var vid 18 så hade Hårbollen fött tvenne små fula kattungar. Den fulaste försvann på något sätt medan den näst fulaste finns kvar hos sin mamma. Ja, det är lika ful den. Fan så fula.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 
 

Frallor i “obygden”!

För andra lördagen i rad så levererade vi frallor. Det är Williams klass som samlar till skolresa. Vi har ett område som innefattar en hel del hus i “obygden”, i skogen helt enkelt. Det är då bra att man varit en del i de områdena, genom exempelvis geocaching. Vi åkte förbi en hel del gömmor längs vägen.

Varken jag eller William är ju världen mest morgonpigga människor. Vi har båda lite problem med ringande väckarklockor, mobiler som låter som arabisk musik, tuppar eller annat oljud. Det är helt enkelt inte säkert att vi hör det när det ringer.
Fyra gånger har det varit hittills som vi levererat med start klockan sex på morgonen. Det blir två gånger till. Och, det har fungerat bra att komma upp. Konstigt, varför fungerar det inte alltid annars? Man borde kunna sitta med en mugg kaffe i bilen, som visserligen tar slut mellan Hacketorp och Börjelund varje dag. Det är friskt nu på morgonen. Det blir än mer friskt när det blir mera vår, försommar och till sist sommar. Än kanske frosten gör att det känns lite kallt, men nog borde man kunna uppleva livet även tidigt på morgonen, likaväl som sent på kvällen. Fast, det är ju bara i teorin. Inte sant?

 

Vem ska hjälpa mig att äta upp allt godis?

Nu har det gått en tid sedan vi var till Åland med bridgeklubben. Båten var väl i princip som man kan förvänta sig. Det är väl samma koncept som alltid. Det var en bra resa. Det som förbryllade mig var taxfree-shopen. Den var inte som den brukar. Jag menar, man går in, får med sig en hög med flaskor eller burkar ut och så grillar man i välbehag hemmavid under den kommande tiden. Så, när jag kom ut från taxfree och hade påsar med mig ut så undrade jag om de möjligen hade börjat med punch i Mars, Snickers, Kexchoklad och Bounty. Men det verkade inte så vid en första test. En tur i taxfree, och endast godis med sig ut. En märklig känsla som nog en vanlig Vårdcentral inte kan diagnostisera. Det krävs nog specialistvård. Frågan är bara, vad gör jag nu, med allt godis. Kanske att man behöver hjälp med att äta upp det. Jag får se mig omkring här hemma om det möjligen kan finnas någon som är sugen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag köpte förresten godis för en tid sedan i en affär. Och det var länge sedan jag åt så mycket av det söta. Kanske att jag utvecklas till något annat än det man varit de senaste åren. Jag får kontrollera kroppen efter gälar eller fjäll. För fjäderlös, det tänker jag allt fortsätta att vara. Det handlar ju trots allt inte om Science Fiction.

 
 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 165 andra följare